sådär! Då var lillsyrran skjutsad till skolan, och jag sitter här och slurpar i mig frukost. Skall egentligen väga min måndags-morgonena, men idag blir det inte så. (Är ju inte hemma... än)

HAHA! Igår var jag och Lerke (lillsyrran, mycket lättare med namn) i stallet igen hur länge som helst och red. Jag fick rida hennes D-ponny Vagant, som är en UNDERBAR ponny! Han fick mig att känna mig trygg och säker, och han är så bra så bra. Lerke red Sunshine, som också är en fantastisk ponny.

Men! Planen är att jag skall "tävla" i "blåbärshoppningen" här i Ulricehamn, och då var det bra att lära sig lite mer än att traska runt i skogen. Jag har ju ridit förut, men inbillar mig att jag vart med om såpass många skräckupplevelser med hästar i vild galopp att jag liksom lagt det på hyllan. Det med fart och sånt. Något har i alla fall sagt "klick" i mitt huvud, eftersom jag numera gillar och köra bil, och rida fort... Wooot? Kan ju nämnas att jag inte har å mycket emot att hänge uppe under taket på en stege och måla längre hellre. Snacka om personlig utveckling!

Hur som helst. För att tävla i blåbärshoppning skall man hoppa 40 cm, och då gärna i galopp eftersom det är lättare för hästen att hoppa då.

Jag var jättestolt när jag hoppade över et första hindret, då Vagant hoppade istället för att bara gå över liksom.

Och sen blev det högre och högre. Hoppade också 40 cm. Haha.

Nu kankse det räcker med hästsnack?

Mjeh... Vi red ut i skogen eftersom en anan hästägare ville longera (vet inte hur det stavas) sin häst.

Då kom vi överens om att vi skulle galoppera i en brant uppförsbacke...

Det jag inte tänkte på var att båda hästarna gärna tävlar sig emellan. Så det blev galopp! Det gick fasansfullt fort, och vi hade väldigt minimal kontroll. Hela tiden hörde jag Lerkes röst "Ner med rumpan, sitt ner, Linnea!!" som ropade efter, bredvid, framför mig.

MEN jag satt kvar, fick stopp på djuret och skrattade så jag höll på att kissa på mig. Något så underbart! Jag hade liksom äntligen tagit ett stort steg till att bli en bättre ryttare, och jag känner mig superstolt och längtar tills nästa gång jag får rida! :)

Jag galopperade mycket lugnare och mer kontrollerat på ridbanan sedan, där Lerke övertalade mig att prova hoppet i galopp! And so I did!

Superkul. Lalalalala. Hade nog världens bästa ridlärare (Lerke), och kände mig verkligen duktig. Hon är så bra den tjejen!!!!

Mamma lyckades filma när jag hoppade i trav, men man kan väl knappast kalla det hopp!! Haha. Lite blandade känslor som jag tittar på den filmen. Shit, vad duktig jag egentligen är, fast GUD så låga hinder XD Haha. Menmen. Kan försöka lägga upp den här. Den är ju rolig. Och det är lite av en succes för mig skall ni veta.

Blåbärshoppning - Here I come!! XD

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Folk kan skatta sig lyckliga för att jag är lättretad men inte särskilt hetlevrad.  Vad gör jag?  Odräglig fjortisskille med scooby-doo skägg visslar bredvid mig på bussen. Jag tittar åt hans håll och han tittar på mig. Flinar med plackbelagda ...

Önskar ibland att jag inte visste skillnaden mellan rätt och fel.  Att jag, varje gång jag fylldes till randen av hat och elaka ord bara hasplade ur mig dom.  Istället för att sitta tyst med händerna i knät och tänka på att det snart är över. Or...

När hatet ställs på sin spets kan jag se kärleken mycket tydligare.   I dag är det ett år sedan inälvorna slog knut i magen och hjärtat började pulsera i halsgropen.  Ett år sedan tårarna forsade medan jag försökte få kontakt med mina nära och ...

Eftersom bloggplatsen numera gjort det möjligt att blogga via mobilen så tänker jag ännu en gång försöka komma igång med bloggandet igen. Man kallar det bloggtorka. En blogg som torkat ut. En blogg som saknar innehållet av fuktiga texter. Eller...

Jaha, tänker ni igen och igen.  Jag har haft den största "bloggtorkan", som det kallas, sedan Ålesund brann men med diskvatten upp över armbågarna kryllade det av tankar igen. Tankar som för det mesta innefattade hur ont man får i ryggen av att dis...