Sitter här.. Och har tråkigt faktiskt. Kommer inte på nåt vettigt att göra eftersom jag nyss städade hela lägenheten.

Det är tydligen någon som vill komma på visning. Kyss mig där bak, och kom in i mitt hem, säger jag. Har egentligen mycket vettigare saker att göra än att städa här. MEN. Nu var det gjort, och jag behöver inte tänka på det mer.... Och jag är hungrig och rastlös. Svälter nog ihjäl bredvid vårat ganska fulla kylskåp...

Lalala. Orkar inte börja göra något eftersom jag strax skall åka till Ulricehamn. Jag luktar svett också, men deon är nerpackad, så tänker inte duscha. My little dillemma. Sa jag att jag var hungrig? MAN, det är tragiskt att man får skriva vad man vill här :p

Tycker att jag är fantastiskt duktig på att uppdatera min blogg, medan ni som läser förblir ett mysterium. Jag bits inte. Verkligen inte. Bara att kommentera...!

Hm. Eller så får jag göra som Karl rådade mig. Skriva chockerande. Om blåvalar och andra såkallade människor. Men MAH, jag är Buddha. Kyss mig i röven, och kom in i mitt hem. 

Inte läckert språk.

KÄRA MAMMA: Jag ställde inte disken i ugnen som du tipsade om. Jag diskade.

KÄRA KARL: Kan du vara så snäll att sluta lämna appelsinjuice-glas och tallrikar med smält ost på överallt? Det tar en evighet att diska, och jag funderade seriöst på att spara dem till dig i ugnen. (Tack för tipset mamma)........

KÄRA SWEBUS: Kom och hämta mig vid min dörr så jag inte behöver gå med mina träningsvärkande ben.

KÄRA SAXBORN: Sluta vara så svinaktiga. Först får vi inte behålla lägenheten, och sedan invaderar ni den medan vi bor kvar med visningar. Jag kräks.

KÄRA GUD: Slå mig i huvudet med något hårt, så jag piggnar till.

Tjingtjong. Logging out.... 

Jag kommer inspringande från den väldigt blöta, såkallade sommarvärmen. Med håret klistrat intill ansiktet känner jag mig som en dränkt katt, hjälplöst slängd i en pöl.

I hallen ställer jag mig och låter vattendropparna rinna av mig. Ner längs ryggen och i ansiktet. Viftar lite med tårna i mina dyngsura skor, och skrattar. Känner lycka. Om bara i några sekunder, så var det lycka.

Plötsligt märker jag ett bekant ljud ifrån teven som står på full volym i vardagsrummet. Ljudet känner jag igen, för en bisvärm har ju alla hört. 

-Har min kära far blivit galen? - Naturprogram i all ära, men allvarligt, en bisvärm??

Jag hör hur han plötsligt ryter till och jag ser hur han hötter med näven.

"Vad händer?!" Ropar jag och rusar in i vardagsrummet. Då jag inte mer än kastat en blick på skärmen klingar myntet ner i skålen. Dumburken visar en bild på gräs, en boll och ett tjugotals karlar i så gott som matchande kläder.

-"Fotboll??"

Jag tycker inte att fotboll är särskilt smickrande. Förutom de snygga vältränade killarna finns det ingenting med denna såkallade sport som attraherar mig. Inte de tjocka gubbarna i träningsoverall som står och skriker på sidlinjen med ketchup och saliv dinglandes från mungipan, eller den eviga kampen om det stackars bollen. Inte gör de mål heller. Och om det numera i tillägg till detta låter som om man gått vilse i en bikupa låter jag bli tittandet. 

Jag överlåter detta meningslösa till den som måtte tycka att faktumet att skrika på en TV låter som en vettig idé. 

Nej, fotboll är ingenting för mig. Har aldrig spelat (kan bero på rädsla för diverse bollar...) och aldrig tittat. 

Men mitt i alla fula tacklingar, alla matchokarlar och falska fall och tårar blommar det något unikt. Världen möts på en gemensam arena, där krig och orättvisa lämnas hemma på hatthyllan. De har kul (enligt egna åsikter) i ett seriöst sammanhang, och människans skönhet tittar fram. Gemenskap finns. Likaså accepterande och kämparglädje mellan olika kulturer och människor. 

Så bara för det stänger jag kakhålet, tar av mig hatten, och låter bikupan svärma omkring mig i gemenskapens tecken. Det finns hopp....

Tack!

-Inte bara jag som är rädd för bollar!

Oj oj. Då var den dagen klar! Eller dagens göramål, förutom en del andra grejer som att städa och dra sin röv till Ulricehamn igen. Måste nämligen åka ikväll eftersom jag är barnvakt och hovslagaren kommer i morgon kl 08. Det är så livet som bonde ser ut. Jag är dock ingen bonde, endast wannabe. 

Det var hur kul som helst idag, och jag är numera ännu mera säker på att det är Tandtekniker jag vill bli!! Hurra för mig. Nu fattas det bara att komma in, vilket man får reda på i mitten av Juli. Om jag kommer in, börjar jag 23:e Augusti, så det är bra att ha flyttat klart innan dess! ;)

Tvätten är i ugnen. Eller i tvättmaskinen, och skall snart tumlas! Därför skriver jag. Behöver ju lite paus ibland från livets alla måsten. Och rena underkläder måste man ju ha. Annars blir man mobbad av sin sambo... Mehe...

Sara undrade vad provet idag gick ut på, så det tänker jag svara på lite kort här! Först gick jag nästan vilse inne på Odontologen vid Sahlgrenska. Det var verkligen hur svårt som helst... Misstänker att det var det första testet. Dock hittade alla dit, så ingen gallring där.

Sedan fick vi lite info, och skriva en uppsats. Ungefär en timme. Då var det dags för praktiskt test, där vi fick skära i en platta av något slag med borr (av något slag...) att passa i en form. Jag tänkte "detta fixar jag lätt", men ajaj. Det var svårare än jag trodde! :( Tror dock att det blev "tillräckligt bra" till slut (efter en timme), men jag skulle kunna hålla på hela dan. Det var superkul. Och svårt.

Sen var det lunch, och sen intervjuer. Tycker interjuven gick bra. Hoppashoppashoppas!!! 

Det var det! Nu börjar magen kurra, och det var dags att tumla tvätten :)

Kram!

Hej och god morgon alla nyfikna! Nu sitter jag på hållplatsen och väntar på 6:an som skall ta mig till sahlgrenska. Vet inte vart jag skall när jag kommit dit, eller riktigt vad som händer. Hehe. Var väldigt trögstartad i morse, och sov en stund sittande i sängen i ett tappert försök att gå upp. Mjeh. Nu sitter jag i alla fall här och är väldigt förväntansfull inför kommande äventyr! :) har min nya parfym på mig, och det är en bra dag! Så. Wish me luck!! Kram