Nu när jag kom hem såg jag en väldigt speciell och rörande sak...

En familjevän till flickan i spårvagnsolyckan skrev till mig här på bloggen.

Jag blev helt ställd... Och är fortfarande lite omtumlad.. Det känns som att jag gör något rätt i att skriva om alltihop... Tack snälla du. 

-"Flickan mår efter omständigheterna bra även om hon fortfarande är sövd." 

-Hoppas du kan fortsätta berätta hur det går med den lilla tjejen.. Det vore fantastiskt. (Kontakta mig gärna via mail om du hellre vill det l_benedicthe@hotmail.com)

Jag kommer ta kontakt med polisen och berätta för dem det jag vet och kommer ihåg.

Fortsätter att skicka varma tankar till flickan - (Hoppas mina läsare håller med mig och gör det samma!)

Många varma kramar

Linnea

 

Sandra

28 oktober 2010 21:39

Åh! Jag har tänkt en massa på henne dagarna som gått, undrat hur hon mår... Kunde inte somna i måndags för jag tänkte så mycket på det hela. Jag önskar och hoppas att hon repar sig fort. Stackars lilla tös!

ninnej

28 oktober 2010 22:44

Usch usch.. Jag känner samma sak.. Hoppas verkligen det löser sig för henne. Får riktigt ont i magen när jag tänker på allt... Många kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Folk kan skatta sig lyckliga för att jag är lättretad men inte särskilt hetlevrad.  Vad gör jag?  Odräglig fjortisskille med scooby-doo skägg visslar bredvid mig på bussen. Jag tittar åt hans håll och han tittar på mig. Flinar med plackbelagda ...

Önskar ibland att jag inte visste skillnaden mellan rätt och fel.  Att jag, varje gång jag fylldes till randen av hat och elaka ord bara hasplade ur mig dom.  Istället för att sitta tyst med händerna i knät och tänka på att det snart är över. Or...

När hatet ställs på sin spets kan jag se kärleken mycket tydligare.   I dag är det ett år sedan inälvorna slog knut i magen och hjärtat började pulsera i halsgropen.  Ett år sedan tårarna forsade medan jag försökte få kontakt med mina nära och ...

Eftersom bloggplatsen numera gjort det möjligt att blogga via mobilen så tänker jag ännu en gång försöka komma igång med bloggandet igen. Man kallar det bloggtorka. En blogg som torkat ut. En blogg som saknar innehållet av fuktiga texter. Eller...

Jaha, tänker ni igen och igen.  Jag har haft den största "bloggtorkan", som det kallas, sedan Ålesund brann men med diskvatten upp över armbågarna kryllade det av tankar igen. Tankar som för det mesta innefattade hur ont man får i ryggen av att dis...