I dag har varit en rolig dag!

Upp tidigt efter nattens bravader... Det var lite jobbigt, men tänkte att det skulle vara värt det... Nämligen att träffa Sanja och hennes lille William! 

In kom Sanja till lunchrestaurangen kånkandes på sin dyrbara skatt.. 

Han var verkligen SÅ himla fin och go'.. Och lugn.. Grät inte en enda gång. Men han fes på mig.. Det kanske är ett tecken på att han gillar mig? Dunno.. Jag är lite småkär ändå faktiskt.

Och som om vi aldrig hade sett en liten människa förut dök mobilkamerorna upp och fotade. Laddar upp en massa här..

Sa jag att han var söt, kanske...?? (Ganska söt mamma hade han med! ;))

Inte konstigt att ens hjärta smälter lite när man tittar ned på en såhär gullig kille!

En liten powernap satt finfint också! :D

Det är få saker som är vackrare än sovande småbarn.. 

Karls stora,stora hand.. Och Williams lilla lilla..

Flygande bebis!

Glad mamma med nyfiken son.. <3       

Nu blir det sängen!

God natt finisar.... <3

 

Sanja

4 januari 2011 22:53

Meeen så söt han e min lille kille ;)
Tack för det fina inlägget ;)
Underbara bilder <3
Kram på Dej!

http://sanjalilli.blogg.se

ninnej

5 januari 2011 00:37

Mm.. Han är väldigt söt! ^^
Kram på dig med

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Folk kan skatta sig lyckliga för att jag är lättretad men inte särskilt hetlevrad.  Vad gör jag?  Odräglig fjortisskille med scooby-doo skägg visslar bredvid mig på bussen. Jag tittar åt hans håll och han tittar på mig. Flinar med plackbelagda ...

Önskar ibland att jag inte visste skillnaden mellan rätt och fel.  Att jag, varje gång jag fylldes till randen av hat och elaka ord bara hasplade ur mig dom.  Istället för att sitta tyst med händerna i knät och tänka på att det snart är över. Or...

När hatet ställs på sin spets kan jag se kärleken mycket tydligare.   I dag är det ett år sedan inälvorna slog knut i magen och hjärtat började pulsera i halsgropen.  Ett år sedan tårarna forsade medan jag försökte få kontakt med mina nära och ...

Eftersom bloggplatsen numera gjort det möjligt att blogga via mobilen så tänker jag ännu en gång försöka komma igång med bloggandet igen. Man kallar det bloggtorka. En blogg som torkat ut. En blogg som saknar innehållet av fuktiga texter. Eller...

Jaha, tänker ni igen och igen.  Jag har haft den största "bloggtorkan", som det kallas, sedan Ålesund brann men med diskvatten upp över armbågarna kryllade det av tankar igen. Tankar som för det mesta innefattade hur ont man får i ryggen av att dis...