Blev så sentimental när jag hörde Taylor Swifts låt "Never Grow Up" och tänkte på en gång på mina små systrar. Dock är en av dem alldeles för stor redan, och det är väldigt för sent.. 

Men min lilla Lerke. Mitt livs största kärlek för alltid. 

Det finns ingen jag älskar så mycket som henne. 

  Från första stunden jag såg henne visste jag att vi skulle ha något alldeles speciellt tillsammans. 

             Nu är du stor.. Och blir större och mognare för varje gång jag ser dig. Lika mycket som det är spännande att ta del i alla dina intressen som du så plikttroget sköter galant, kan jag inte låta bli att tänka tillbaka på tiden då du satt och hittade på historier om tomtar som urartade och du till slut hade glömt vad du pratade om. 

Men nu håller du på att bli vuxen. Ha inte för bråttom, bara. 

Du är så vacker och har så många talanger. Du kan få till allt du vill. Men stanna kvar där du är. 

Det sista jag ville höra när jag var 12 var nog "lev i nuet". Men kära du, gör det. 

Jag älskar dig! Din storasyster och "Extramamma" även om du tycker att du har tillräckligt med mammor ^^

"Oh darling, don't you ever grow up
Don't you ever grow up, just stay this little
Oh darling, don't you ever grow up
Don't you ever grow up, it could stay this simple
I won't let nobody hurt you, won't let no one break your heart
And no one will desert you
Just try to never grow up, never grow up"

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Folk kan skatta sig lyckliga för att jag är lättretad men inte särskilt hetlevrad.  Vad gör jag?  Odräglig fjortisskille med scooby-doo skägg visslar bredvid mig på bussen. Jag tittar åt hans håll och han tittar på mig. Flinar med plackbelagda ...

Önskar ibland att jag inte visste skillnaden mellan rätt och fel.  Att jag, varje gång jag fylldes till randen av hat och elaka ord bara hasplade ur mig dom.  Istället för att sitta tyst med händerna i knät och tänka på att det snart är över. Or...

När hatet ställs på sin spets kan jag se kärleken mycket tydligare.   I dag är det ett år sedan inälvorna slog knut i magen och hjärtat började pulsera i halsgropen.  Ett år sedan tårarna forsade medan jag försökte få kontakt med mina nära och ...

Eftersom bloggplatsen numera gjort det möjligt att blogga via mobilen så tänker jag ännu en gång försöka komma igång med bloggandet igen. Man kallar det bloggtorka. En blogg som torkat ut. En blogg som saknar innehållet av fuktiga texter. Eller...

Jaha, tänker ni igen och igen.  Jag har haft den största "bloggtorkan", som det kallas, sedan Ålesund brann men med diskvatten upp över armbågarna kryllade det av tankar igen. Tankar som för det mesta innefattade hur ont man får i ryggen av att dis...