Är på mållinjen i boken HYPNOTISÖREN av Lars Kepler.

Är varm i kinderna efter en lång och kall tågrea från Strömstad fylld med mord och gåtor. Blir alldeles för poetisk av att läsa så länge...

Utanför piskas en flaggstång av sin lina. Jag är varm i kinderna efter cidern jag snabbt hällde i mig och av innehållet i den vita påsen som ligger på mitt köksbord..

Det var 70% rea i en alternativaffär i strömstad och det milt sagt kliade i fingrarna när jag gick in i affären.

Möttes av en stark lukt av rökelse och den underbara synen av olika stenar i skålar som glittrade i solens ljus. 

Det var så varmt att jag blev alldeles fuktig på ryggen. Håret klibbade sig fast i nacken och ryggsäcken var inte längre bekväm på mina hala axlar. 

Ägaren av affären log milt och fortsatte virka på en färgglad sjal. 

Jag beslöt direkt att jag skulle fråga henne allt jag undrade istället för att vara dum och låta bli. 

Först om pendeln. Varpå jag valde en i hematit som strax gav mig ett par svar på frågor jag inte borde ställt. Svaren gjorde mig ännu mer varm i kinderna och jag kunde inte låta bli att fnittra idét jag slöt min hand runt den kalla stenen och flinade "jag tar denna".

Snart gick vi därifrån. Karl och jag.. För att dricka kaffe, för att sedan gå tillbaka. "Vågar jag köpa en tarotkortlek??" frågade jag honom barnsligt...

Och nu sitter jag som sagt här. Fortfarande varm i kinderna och på öronen. Kan inte bestämma mig för om jag vill tillbaka till Erik Maria Bark och Joona Linna än, eller om jag skall utforska min nya lek. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Folk kan skatta sig lyckliga för att jag är lättretad men inte särskilt hetlevrad.  Vad gör jag?  Odräglig fjortisskille med scooby-doo skägg visslar bredvid mig på bussen. Jag tittar åt hans håll och han tittar på mig. Flinar med plackbelagda ...

Önskar ibland att jag inte visste skillnaden mellan rätt och fel.  Att jag, varje gång jag fylldes till randen av hat och elaka ord bara hasplade ur mig dom.  Istället för att sitta tyst med händerna i knät och tänka på att det snart är över. Or...

När hatet ställs på sin spets kan jag se kärleken mycket tydligare.   I dag är det ett år sedan inälvorna slog knut i magen och hjärtat började pulsera i halsgropen.  Ett år sedan tårarna forsade medan jag försökte få kontakt med mina nära och ...

Eftersom bloggplatsen numera gjort det möjligt att blogga via mobilen så tänker jag ännu en gång försöka komma igång med bloggandet igen. Man kallar det bloggtorka. En blogg som torkat ut. En blogg som saknar innehållet av fuktiga texter. Eller...

Jaha, tänker ni igen och igen.  Jag har haft den största "bloggtorkan", som det kallas, sedan Ålesund brann men med diskvatten upp över armbågarna kryllade det av tankar igen. Tankar som för det mesta innefattade hur ont man får i ryggen av att dis...