Morgon. Helt okej.. Faktiskt. Kunde sova till 10 och kände mig rätt lugn. Fast det är frustrerande att inte känna för att göra någonting. Vill inte ligga kvar. Inte gå upp. Inte äta frukost. Blah. Känner mig.. Rastlös. Det är så mycket jag borde göra, men som inte går för sig... Jag är ett hinder för mig själv, liksom. Fy fan. Fattar inte grejen med att må dåligt. Ångest och allt det där.. 

Konstigt att det kan bli såhär. Jag tror ju inte ens på det. Men nu måste jag ju. Men det är fjantigt. Jag hatar det...... Jaja... Började med "lyckopiller" igår.. Efter noggrant övervägande... Men jag vet inte. De börjar visst fungera efter flera veckor... Hoppas detta kan försvinna snart...Orkar inte mer...! Blah! 

Om intresse finns: http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20030808000616&DocTypeID=5 Om min såkallade räddning. Pfffsss...!

I tillägg till detta närmar sig datum för uppkörning och teoriprov. Och det är ju aningen problematiskt att det bara inte går att plugga. 

Dessutom har jag blivit besatt av min vikt/kropp. Inte sjukligt, men tränar och äter bra mat. (Don't worry). Och inte vill jag springa idag heller! Jaja... Jag har ju gått upp ganska mycket i vikt sedan jag började må dåligt..... Och trivs inte. Trots att brösten har blivit större... Hehe.. Men det är inte värt det...

Jaja.. Jag babblar på! Älsklingen har vaknat nu. Och ikväll åker han till Strömstad (http://www.stromstadspa.se/) för att jobba. Han är så duktig.. Men det suger att vara hemma själv!

Kanske jag skall rita lite igen idag, Började med en teckning igår. På Karls syster. Kan ju fixa bild sen!

Kram på er!

Ni kan ju gissa vilka detta är :)

 

cattis

13 maj 2010 13:56

Tack så mycket, vad söt du är! Ja, det är okej! :)

http://mamace.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Folk kan skatta sig lyckliga för att jag är lättretad men inte särskilt hetlevrad.  Vad gör jag?  Odräglig fjortisskille med scooby-doo skägg visslar bredvid mig på bussen. Jag tittar åt hans håll och han tittar på mig. Flinar med plackbelagda ...

Önskar ibland att jag inte visste skillnaden mellan rätt och fel.  Att jag, varje gång jag fylldes till randen av hat och elaka ord bara hasplade ur mig dom.  Istället för att sitta tyst med händerna i knät och tänka på att det snart är över. Or...

När hatet ställs på sin spets kan jag se kärleken mycket tydligare.   I dag är det ett år sedan inälvorna slog knut i magen och hjärtat började pulsera i halsgropen.  Ett år sedan tårarna forsade medan jag försökte få kontakt med mina nära och ...

Eftersom bloggplatsen numera gjort det möjligt att blogga via mobilen så tänker jag ännu en gång försöka komma igång med bloggandet igen. Man kallar det bloggtorka. En blogg som torkat ut. En blogg som saknar innehållet av fuktiga texter. Eller...

Jaha, tänker ni igen och igen.  Jag har haft den största "bloggtorkan", som det kallas, sedan Ålesund brann men med diskvatten upp över armbågarna kryllade det av tankar igen. Tankar som för det mesta innefattade hur ont man får i ryggen av att dis...