I går kväll kunde vi inte somna. 

Enligt Karl brukade han ta så lång tid på sig.. Enligt mig så somnar jag aaalltid så fort huvudet ligger på kudden. Så jag blev ju milt sagt frustrerad, men tänkte att "jaja.. Det spelar ju ingen roll..." När jag väl lyckades somna varvades lätt sömn med att jag vaknade av olika anledningar. Det skulle kissas, et skulle mås illa och det skulle funderas över om jag kommit ihåg att låsa dörren etc.. HEMSKT!

Jag blir verkligen super-frustrerad när jag inte kan sova/sover dåligt. 

I tillägg har jag tydligen blivit förkyld. Sådär att man varken hör, luktar eller smakar nånting. Utan bara hostar och nyser. GREAT. Hahh... Jaja. Mitt liv har väl varit lite VÄL bra på sistone ^^