Fruktansvärt... Bra.

Tänkvärd..

Och hemskt underhållande.

Med sina lättlästa och trovärdiga ord beskriver Jan Gulliou delar ur sin uppväxt för oss som till synes inte har någon aning om vad ondska är, ur en ung människas perspektiv, analyserande huruvida ondskan fungerar och hur människor tänker och fungerar i olika positioner i samhället.

   Dock var det lite antiklimax att läsa denne då jag nyss läst en 500-sidors tjock deckare jag inte kunde lägga ifrån mig på grund av fruktansvärt drivigt innehåll. Man blir lite lat av sånt. Att bli matat med spänning. 

Ondskan skall läsas i lugn och ro. Man skall ta till sig varje liten mening och koppling till Odysséen och Illiaden... Och ondskan i sig. En tänkande läsare krävs.

Jag vill ha sagt att jag tycker om boken. Hur den är skriven och hur den når fram till mig som läsare. Trots sin odrivighet.

Jag hade redan sett filmen, så filmens karaktärer och händelser blandades ihop med det jag läste. 

  Erik Ponti förvandlades till en mer våldsam Harry Potter och den bilden var svår att riva sig ifrån.

Erik har i likhet med Harry fått otroligt mycket orättvis stryk och båda vill göra uppror mot ondskan. 

Anywho. Mycket bra bok. 

Kan ju avsluta med lite bilder på killarna i filmen som numera är rätt hunkiga får man väl säga ;)

   "Erik Ponti". Andreas Wilson. En man utan min... Kolla filmen så fattar du vad jag jag menar... 

   Otto "Skitenhielm" Silverhielm. Gustaf Skarsgård. Är och förblir sliskig efter sin roll i denne filmen.

Och vem har vi här? Pierre Tanguy! Wehou, vilken hunk. Henrik Lundström...  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Folk kan skatta sig lyckliga för att jag är lättretad men inte särskilt hetlevrad.  Vad gör jag?  Odräglig fjortisskille med scooby-doo skägg visslar bredvid mig på bussen. Jag tittar åt hans håll och han tittar på mig. Flinar med plackbelagda ...

Önskar ibland att jag inte visste skillnaden mellan rätt och fel.  Att jag, varje gång jag fylldes till randen av hat och elaka ord bara hasplade ur mig dom.  Istället för att sitta tyst med händerna i knät och tänka på att det snart är över. Or...

När hatet ställs på sin spets kan jag se kärleken mycket tydligare.   I dag är det ett år sedan inälvorna slog knut i magen och hjärtat började pulsera i halsgropen.  Ett år sedan tårarna forsade medan jag försökte få kontakt med mina nära och ...

Eftersom bloggplatsen numera gjort det möjligt att blogga via mobilen så tänker jag ännu en gång försöka komma igång med bloggandet igen. Man kallar det bloggtorka. En blogg som torkat ut. En blogg som saknar innehållet av fuktiga texter. Eller...

Jaha, tänker ni igen och igen.  Jag har haft den största "bloggtorkan", som det kallas, sedan Ålesund brann men med diskvatten upp över armbågarna kryllade det av tankar igen. Tankar som för det mesta innefattade hur ont man får i ryggen av att dis...